......

Jag andas, men får ingen luft. Jag lever men känner inget liv. Jag vaknar men slocknar sekunden efter. Jag vill men finner inget mod. Jag längtar men det finns ingen längtan. Jag önskar men finner mig lägre och längre där i från. Jag ser men andra kallar mig blind. Jag vill känna mig fri men blir bara mer instängd. Jag drömmer men vaknar snabbt och inser att det inte var annat än ännu en dröm. Jag gråter men alltför sällan så det syns. Jag tiger trotts att det är så mycket jag vill säga. Jag fryser inom mig vad kan värma. Jag förlorar tid och rum. Jag försvinner… men vill stanna. Jag kämpar men varför. Jag lyssnar men vill inte höra. Jag försöker förstå men förstår mindre och mindre. Jag lottsas må bra men masken är för tung för att alltid bära. Den blir alltför synlig för andra… Jag bryr mig men finner mindre och mindre ork…

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0